Släktforskning

berättelser om min släkt

FRÅN FATTIG DRÄNG TILL RIK GÅRDSÄGARE

ANDERS ANDERSSON 1814-1886

Hans far Anders Svensson var skattefrälsebonde i Rönö socken. Gården heter Mörje och ligger på Vikbolandssidan inte långt från Stegeborg. År 1824 slutar fadern som bonde och flyttar ett par år senare till Baggetorp. Prästen skriver i husförhörslängden ”Intet arbetsför men ganska sjuklig och fattig”. Sonen Anders är 12 år vid flytten och när fadern dör några år senare har han hunnit bli 15 år och det är dags att klara sitt uppehälle själv. Modern är död sedan ett år tillbaka så han är helt föräldralös. Han arbetar som dräng på olika gårdar i närliggande socknar. Visserligen stannar han ibland flera år på samma ställe och han rör sig mellan socknarna S:t Anna, Skällvik och Mogata.

År 1843 kommer Anders först till Husby Säteri i Mogata och samma år flyttar han in i Springartorpet i samma socken. Ett år senare är han gift med vagnmakare Johan Tegenborgs dotter Hedda från Husbyviks Värdshus. Paret får två barn Anders Gustaf och Hedda Carolina. Enligt bouppteckningen som utfärdas när Hedda dör av slag fyra år efter giftermålet så ser det ut som om familjen har haft det någorlunda bra. Det finns två oxar, fem kor, en kviga, en kalv, fem får, två lamm, en sugga och tre grisar. Dessutom har Hedda flera klänningar och schalar. Hemmet värderas totalt till 588 kr varav djuren är värda 241 kr. I endast tre och ett halvt år fick Anders och Hedda vara en familj.

Efter att ha varit ensam i två år med barnen gifter Anders om sig med Hedvig (också kallad Hedda) Österberg. Hon är född i Kolsva bruk och hennes far är hammarsmedmästare. Under åren 1843-1845 har hon arbetat på Husby Säteri och därefter bott i S:t Olai i Norrköping. Kanske hade de lärt känna varandra tidigare och sedan träffats igen när Anders blev ensam. Hedvig tar hand om barnen och inom ett par år föds ytterligare två flickor Emeli och Johanna. Men glädjen varar bara i tio år. Hedvig dör av lungsot 41 år gammal och hon måste ju haft en svår tid långt dessförinnan med sjukdomen. Nu står Anders ensam igen med fyra minderåriga barn. Ekonomiskt sett så har man det fortfarande bra i Springartorpet. När det gäller kreatur så finns det nu två stutar, tre mindre stutar, fem kor, en kviga, en mindre kalv, en sugga, en galtgris, åtta får, två bisamhällen och åtta höns till ett värde av 497 kronor. Värdet av boet den här gången är 1480 kronor när skulderna är betalda. Skulderna är lika med det värde som har uppstått i samband med bouppteckningar, dels finns ett arv innestående till brorsonen Anders Larsson efter fadern Lars Andersson och dels de egna barnens arv efter modern Hedda Tegenborg.

I bouppteckningen Nr 13 År 1859 den 28 januari står följande inskrivet: ”Som Enkomannen Anders Andersson, förklarar sig villig att för anställt Bruk och Utsäde, sistlidne Höst jemte vid hemmanet inbergad gröda, icke allenast för innevarande år, utan widare ersättning, ensamt uppfostrar sina barn och äfven åtager sig godtgöra innevarande års tjenstehjons löner, samt jemväl ansvarar för den till Husby Säteri möjligen blifvande Husrötebrist; anse undertecknade i samråd med barnens godman att något widare wärde å Bruk och Gröda, icke bör ifrågakomma”. Johan Mogren, Oxelgården var barnens godman och förrättningsmän och wittnen var A P Mobäck, Bråta och M Månsson, Gottsten.

Hustru nummer tre Maria Kristina Månsdotter är född i Skällvik men kommer närmast från Ylingstad i Furingstad socken. Där har hon arbetat hos familjen Carl Fredrik Malmborg vars hustru är född Ekenstam. Tidigare har hon även haft en tjänst i Hösterum i Mogata hos en familj som också heter Ekenstam och kommer från samma släkt. Bröllopet stod i Furingstad ett år efter att förra hustrun avlidit. Några gemensamma barn blir det inte, men Maria Kristina har säkert fullt upp med Anders fyra barn som är mellan sex och fjorton år.

Tiden går och barnen flyger ut, Carolina får anställning som piga och utbildar sig på Berqvara mejeri till mjölkerska. Emeli gifter sig med Johan August Karlsson i Sjöängen och får fem barn. Johanna flyttar till Stockholm och blir sömmerska. Hon gifter sig så småningom med Johan Victor Ahlstrand och får två barn. Gustaf stannar hemma och hjälper till med sysslorna på torpet.

År 1876 övertar Gustaf Springartorpet och Anders och Maria Kristina köper ett hus i Söderköping. Det ligger strax intill Rådhustorget utmed ån. Huset har beteckningen Port Nr 59 i Haga. Det är ett hus med många lägenheter så paret får nog in en hel del intäkter. I fem år får Maria Kristina bo i Söderköping innan hon avlider 63 år gammal. Hon har säkert fört ett borgerligt liv. I bouppteckningen efter henne kan man se att hon har en hel del kläder, åtta klänningar, sju kjolar, 9 silkessjaletter, 26 bomullssjaletter, 18 förkläden, ett parasoll och ett paraply. Dessutom har paret en hel del möbler. Maria Kristinas bouppteckning har ett värde av 10746 kronor när skulderna är avdragna. Till dottern Johanna i Stockholm finns en skuld på 600 kr, som troligen är betalning för uppsydda kläder. Johanna är ju sömmerska. Fastigheten har ett taxeringsvärde på 8000 kr. Det finns också en hel del fordringar att hämta in. Anders har en liten bankrörelse, där han lånar ut pengar mot 6% ränta.

Vad hände i Söderköping under de tio år som Anders Andersson levde där? En ny brandordning utfärdades år 1875. Fyra väktare skulle i skift tjänstgöra i rådhustornet och blåsa i en lur. En vakt skulle varje natt gå runt på stadens gator och en gång i timmen ropa ”Hör väktarens rop, klockan är 10 slagen” ända till klockan fyra på morgonen. Efter klagomål på oljudet så fick nattvakten år 1878 i stället ett kontrollur. Det året kunde man också åka reguljärt med båten S:t Ragnhild från Söderköping till Gryt med flera stopp längs öarna. Trafiken pågick till år 1930.

Söderköpings Nya Tidning inköptes av Gustav Thorén, han som senare köpte Anders hus. Han döpte om tidningen till Söderköpings-Posten. Första numret gavs ut den 6 december 1879. Under åren 1882-1883 fick man telefonförbindelse mellan Söderköping och Norrköping.

 

I Söderköping finns det bara några få äldre stenhus. Haga Port nr 59 är ett av dem och ligger idag utmed Åpromenaden i kvarteret Kung Johan mittemot stadshotellet, som numera är bostadshus. I folkmun kallades Åpromenaden för Bakgatan eftersom både färgare och garvare hade sina verkstäder där. År 1879 började man att sätta upp gatuskyltar och det rätta namnet från år 1857 var Södra Ågatan. Den äldsta delen av huset borde vara byggd omkring år 1600 strax efter att Johan den III utlovade 12 års skattefrihet till alla som byggde stenhus. Byggde man trähus slapp man bara skattefriheten i ett år. I den äldsta delen av Port nr 59 har murarna en tjocklek av 75 centimeter upp till två våningars höjd. På ett vykort kan man se hur huset såg ut vid sekelskiftet. Omkring år 1885 köpte boktryckare Gustav Thorén huset av Anders Andersson och anlade ett boktryckeri i den gamla delen och Söderköping-Postens redaktion och kontor samt en pappershandel i den nyare delen.

 I Haga 59 bodde år 1881 följande personer:

Ägaren och änklingen Anders Andersson, född 1814.

Dottern och sömmerskan Johanna Wilhelmina Andersson, född 1853, bosatt i Stockholm.

Fiskköparen Nils Peter Olsson, född 1818, med hustru.

Lantmäterieleven Albert Julius Melenius, född 1832, med familj.

Smideshandlare Kristian Andersson, född 1817.

Jungfrun Ulrika Westerberg, född 1804.

Anna Sofia Andersdotter, född 1823, med dotter.

Arvid Alexander Bruzelius, född 1833, med familj.

F.d. Tullvaktmästaren Lars Åberg, född 1813 med familj.

Pigan Sofia Elisabet Nilsson, född 1862.

Pigan Axelina Charlotta Ringdahl, född 1863, med son.

 

I Haga 59 bodde år 1891 följande personer:

Boktryckare Carl Gustav Thorén, född 1850, med familj.

Pigan Nanny Oskara Holmgren, född 1873.

Pigan Ulrika Persdotter, född 1860.

Skomakaren Lars Erik Andersson, född 1831.

Pigan Johanna Mathilda Blomberg, född 1840.

Arbetaren Johan Fredrik Larsson, född 1849 med familj.

Änkan Christina Charlotta Malmström, född 1813.

Skoarbetaren Sven August Söderberg, född 1864.

Lantmäterieleven Albert Julius Melenius, född 1832, med familj.

Arbetaren Frans Wilhelm Karlsson, född 1863, med familj.

 

År 1776 gifter sig sonen Gustaf Andersson med Maria Kristina Orre. Gustaf fortsätter att bruka Springartorpet. Åtta år senare 1885 köper Gustaf Liljerum i Drothems socken av Gustaf Westergren för 5500 kronor. För att finansiera köpet så lånar han 4000 kronor av sin far till 5% ränta. Familjen består nu av hustru och tre barn Hjalmar, Frida och Karl. Gustaf får byta sin titel från torpare till hemmansägare. Ytterligare två barn Oskar och Henning föds i Liljerum.

Port Nr 59 Haga är åter till salu år 1884 och huset köps av boktryckare Gustaf Thoren. Anders har tjänat ihop en liten förmögenhet på hyror och på sin utlåningsverksamhet. Den 1 januari 1886 dör Anders i kronisk njurinflammation, 71 år gammal. I bouppteckningen Nr 4 År 1886 den 11 januari kan man läsa att Anders har en ko hos mågen Carlsson i Rävbrinken och en ko hos sonen Anders Gustaf i Liljerum. Han har också en åker i Renbomslyckan Nr 40, nuvarande Kreatursvallen, innehållande 56 kvadratstänger eller 3,2 kappland. Det finns flera inteckningar i fastigheter och den största 4700 kronor i fastigheten som han nyligen sålt. Boets behållning är nu 14260 kronor. För 14260 SEK år 1886 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som 943524 SEK år 2014 mätt med konsumentprisindex Hur fick han ihop sin lilla förmögenhet? Anders Andersson måste ha varit en mycket arbetsam och sparsam man som lyckades få ihop så mycket pengar.

 

 Källa:

Rädda Söderköping! Kommentar kring en byggnadsinventering Av Bengt Åkerlund, S:t Ragnhilds Gille årsbok 1972.

Gatu- och kvartersnamn i Söderköping, Britt-Marie Bellind, S:t Ragnhilds Gille årsbok 1976.

S:t Ragnhilds Gille, Stadshistoriska museet, Söderköping

Möbelsnickare Ernst Stening, S:t Ragnhilds Gille årsbok 1985.

Husförhörslängder Arkiv Digital.

Foto:

Springartorpet i Mogata

Haga port nr 59

Gustav och Kristina Andersson med sonen Oskar, sonhustrun Amelie, barnbarnen Svea, Göta, Rut, Evald och Lily. Privat bild.

 

Copyright©Inga-Lill Hultgren